Lennakatten i uppsala

Har du någon gång åkt tåg med ånglok? Det finns säkerligen på många ställen i Sverige, här i Uppsala är vi väldigt stolta över vår Lennakatt.

Man kan åka det under sommarmånaderna och det är flera avgångar per dag. Om du inte har en viss tid som preferens så kan du välja bland de olika tågtyperna istället.

Vi valde att åka det traditionella tåget med ånglok ut till Marielund. Alla vagnarna är gamla originalvagnar som har restaurerats. I vagnarna kan man läsa information om respektive vagn, när den byggdes och vad som var tidstypiskt till exempel.

Alla som jobbar på tåget är finklädda i kostymer och det är väldigt mysigt alltihop. Du kan välja att åka ända ut till Faringe men vi brukar alltid stanna i Marielund och fika en stund innan vi åker tillbaka igen.

Om du är i Uppsala så rekommenderar jag det varmt.

Lennakatten i Uppsala
“Kan du le på bilden Lucas”
Lennakatten Lännakatten
Bröderna Bergstedt spanar på tåg
Lännakatten
Emelie och Lucas poserar

Lennakatten café Marielund

Försökte få till en snygg bild men Lucas är inte stilla en sekund just nu.

Lännakatten

BLW och barnmat

Är du en av de som tycker det är svårt med mat till barn? Du är inte ensam. Jag säger inte att det är en dans på rosor här hemma heller, men jag tycker ändå att vi verkar ha knäckt koden litegrann.

Båda våra barn är sådana som äter det mesta och vi (och med detta menar jag jag) försöker att laga så varierad kost som möjligt.

Jag vill inte fastna i att laga två olika maträtter, eller rättare sagt. Jag vägrar hålla på så. Det är en maträtt som gäller.

Men det kräver också en hel del av mig som förälder. Jag tror inte på att tvinga barnen att äta mat. Jag tror inte på att belöna med desserter och dyl.

Det jag däremot tror på och som funkar för oss är att ge barnen av maten som vi äter, att placera den på deras tallrikar, äta tillsammans och prata om maten samt om annat.

Vill inte barnet äta till exempel morot så gör det ingenting, låt den ligga kvar på tallriken. Hundrade gången den dyker upp kanske den smakas på. Vill barnet ha mer gurka fast det finns annat kvar? Absolut, varför inte?

Här ser ni ett exempel på barnens frukost, och Alex som sköljer ner det hela med….celsisus?! Den var tom 😉

 

På tallriken: halverade körsbärstomater, äppelskivor samt knäckebröd med jordnötssmör, mosade jordgubbar och chiafrön.

Lyskväll i Gävle 2020, Ådraget

Igår var det dags för den årliga lyskvällen i Gävle.

Emelie och Lucas på La Mancha
Emelie och Lucas på la Mancha

4000 marschaller tändes upp längs med Gavleån. Det var fantastiskt!

Vanligtvis är det massa saker runtomkring som händer också såklart, men i och med Covid-19 så var det mesta inställt.

Längs gavleån på ådragets lyskväll
Lyskväll är ju en perfekt aktivitet under pandemi-tider då den är utomhus och dessutom på en så pass lång sträcka att folk håller avstånd hur de än gör.

Vi packade in oss i bilen och åkte upp till Gävle på eftermiddagen. Mamma, Emelie och Denniz kom dit i separat bil och mötte upp oss och Linn för att gå och äta middag.

Middagen åt vi på La Mancha i Gävle. En Texikansk restaurang vid Gallerian Nian.

Servicen var väl sisådär men maten var desto godare. Jag åt en black and white med potatisgratäng, oxfilén var otroligt god! Båda barnen var så glada och snälla under restaurangbesöket trots att de var såååå trötta.


Lucas sov ingenting på hela dagen så vi trodde han skulle däcka men som han kämpade. Vid 21 (!!!) somnade han hängandes i Emelies famn på vägen tillbaks till bilen. Alexander somnade i selen hos mig strax efter. Jag är så tacksam för de här två barnen, de är så snälla och så roliga att göra saker med. De är liksom “lätta” (utifrån att de ändå är barn med allt vad det innebär) att ha med sig för de tycker att allt är kul.

Idag blir det nog en segare söndag, vi har tagit det lugnt nu på morgonen och ska strax klä på oss ytterkläder och åka till Pelle Svanslös lekpark, Lucas fick önska. Ha en fin söndag!

Knatteskutt hösten 2020

För två år sen började Lucas på Knatteskutt. Han gillade det inte alls. Jag gillade inte ledaren. Så han gick en gång och sen aldrig mer.

Han tyckte att det var så illa att han blev orolig varje gång vi åkte förbi skolan där han hade haft Knatteskutt.

Men så för nån vecka sen nämnde han att han ville gå med sin kompis Logge.

Sagt och gjort, jag annmälde honom till det. Pga stressig eftermiddag så blev det först pannkakor på Gränby och sen iväg på Knatteskutt.

Huuuur gullig kille?!

pirrig inför Knatteskutt
Pannkaksmiddag

Fredagskänsla!

Äntligen dags för fredag!

Hör du till en av dem som fortfarande har fredagskänsla fast du är tex föräldraledig? Jag är absolut en av dem.

Jag minns att jag hade som ambition typ 2018 att göra nåt speciellt för Lucas varje dag. Typ extra goda (läs söta) flingor på tisdagar, lyxigare mellis på onsdagar osv. Vilken fin tanke ändå. Den har helt fallit i glömska. Ska nog satsa på att få till det nästa år. Det här året är bara överlevnad 😉

Den här veckan har varit en riktigt svettig sådan i familjen Bergstedt.
Lucas blev nämligen sjuk (förkyld) i torsdags kväll och sen har vi andra bara stupat som flugor efter honom. Igår och idag har jag haft hög feber och är helt slut! Idag fick Robert komma hem och vabba för det var omöjligt att ta hand om två sjuka barn och sig själv.

Hur gör ni om den som är föräldraledig också blir sjuk? Vabbar partnern (om du har en) då eller förväntas det att den sjuka ska ta hand om sjuka barn också? Så är det nog här, att jag ska ta hand om barnen. Men det gick inte den här gången. Jag var alldeles för sjuk.

Nu har jag sovit en del (med Alex, mycket gosigt) och duschat och tvättat håret. Så nu är det dags att bli frisk tycker jag.

Imorgon fyller Roberts lillasyster 30 år och vi skulle till Gävle för att fira henne, så himla tråkigt att missa det! Men det finns ingen kraft i oss och rent krasst så är vi nog inte heller så välkomna med våra baciller 😉

Hela den här helgen hade vi planer, på söndag ska jag egentligen på hemlig fest så kan inte skriva om den. Är riktigt jäkla deppig över att jag inte kommer kunna gå!

Här kommer i alla fall en trevlig liten bildkavalkad från innan vi kände oss döende i förkylning.

 

Ha en fin helg!

Nu nalkas hösten och då återkommer mina älskade rutiner

Jag som trodde att hösten skulle bli en schysst nystart

Nu låter jag extremt bitter såhär på kvällskvisten, men tror ni inte att barnen har blivit sjuka?

Lucas har varit snorig och hängig, så han missade ett kalas han hade sett fram emot. Litet för världen, hela världen för honom stackarn. Nu är också Alex snorig, hängig och febrig. Han har blivit riktigt dålig stackarn. Och som mest ledsen blir han när han vaknar på kvällarna/nätterna och är ledsen och vill amma men inte kan amma för han är så täppt!

Så det blir köriga nätter just nu för mig och Alex.

Och jag blir hemma med båda barnen i veckan, vilket i sig inte är särskilt ansträngande. Det som gör det hela ansträngande är ju det jävla livet runtomkring.

Det är disken som inte har plockats undan nu på söndag kväll för jag har legat inne med Alex hela kvällen (alltså i nästan fem timmar nu) och Robert är iväg och kollar på fotboll (vilket är fullt rimligt för jag har också varit iväg på kvällar så det är inte så att jag missunnar honom detta). Men för att kunna laga mat imorgon (för vi har inga rester från idag för hela dagen har varit kaos..) så måste jag börja med att diska, sen laga mat och sen servera. När vi sen har ätit måste jag plocka upp min minsting (som försöker rymma ur sin stol hela tiden så jag måste köpa sele) och bära ner honom i källaren för att skölja av honom. Inte helt enkelt.

Jag önskar så att någon kunde fixa det förbannade badrummet här uppe så det skulle vara åtminstone lite enklare.

Eller nej, jag önskar faktiskt att vi inte hade köpt det här huset alls om jag får önska helt fritt.

Om jag fick önska lite till så skulle jag bo i en hyresrätt någonstans i Uppsala, med en liten uteplats på nedre botten. Fy farao vad jag önskar det. Tänk om det kunde vara enkelt att hitta hyresrätter i Uppsala. Då skulle saken vara biff.

Jag har nog aldrig varit såhär stressad som jag är just nu. Jag känner det i varje millimeter av min kropp. Jag känner hur stressen liksom tär på mig inifrån. Jag försöker att säga stopp, nej, jag orkar inte, men så fort jag sagt nej till en sak så kommer det två andra.

OCH DET ÄR ALDRIG ROLIGA SAKER. Det är inte som att nån ringer och vill gå en promenad. Nej nej. Det är alltid någon som ska ha en jävla tjänst, eller som vill boka in någonting som är mer intressant för dom, eller som på något vis vill ha och inte ge (Det finns folk som bokar saker men som ger både energi och annat och det är en helt annan femma med dessa).

Jag är så förbannat trött på att ge ge ge och ha så många som bara vill ha ha ha ha. Ni vet känslan, det knyter sig lite i magen när personernas namn dyker upp på displayen på din telefon.

Jag funderar på om jag kanske skulle börja ha mobilfria helger? Eller nåt sånt. Inte bara så att jag inte kollar på mobilen utan faktiskt stänger av den helt och inte ens använder den att fota med.

Jag har ju köpt en kamera, som min man tycker är onödig och gärna gör sig lustig över, och jag tänker att den kan jag ju faktiskt behålla och använda när vi är hemifrån. Så får telefonen liksom stanna hemma i en låda typ.

Eller jag vet inte. Kanske bättre att lämna tillbaks kameran och använda min iphone? Har ju ändå investerat i en 11 pro av en anledning.

Usch.

Har du något tips för hur i hela fridens namn man ska komma ur sånna här negativa spiraler? Jag tar i så fall tacksamt emot tipsen.

Vad är ett blancolån?

Har du koll på vilka lånetyper som finns och när de olika används?

Detta inlägg är ett sponsrat samarbete med Blancolana.se

Ett blancolån är ett så kallat privatlån. Det är ett lån som du får utan att du själv ger banken någon form av säkerhet. När du tex tar lån för att köpa en bostad så är ju själva bostaden bankens säkerhet ifall någonting skulle hända.

Eftersom du inte lämnar någon säkerhet när du tar ett blancolån så är det oftast en högre räntekostnad än vad det är vid andra lånetyper. Men alla banker har inte samma ränta! Det kan skilja många procent hos olika banker. Därför är det viktigt att en alltid kollar runt och jämför!

MEN jag förstår att du inte orkar hålla på och söka upp varendaste liten bank och se efter vad de har för räntor, det finns massvis med banker också som man knappt ens hört talas om.

Hos Blancolån får du hjälp med att söka upp de bästa villkoren för just dig hos 29 olika lånegivare. Du kan jämföra olika lånegivare och jämföra räntor hos de olika långivarna. Blancolåna har också skrivit egna omdömen om utlånarna och delar till och med med sig utav recensioner från de olika utlånarnas kunder. På så vis blir det ännu enklare för dig att se och jämföra innan du tar ett beslut om lån och eventuell utlånare.

Du kan också använda dig av deras kalkyl för blancolån för att se vad din personliga ekonomi klarar av. Ett blancolån måste betalas av enligt en angiven betalningsplan precis som alla andra lån. Det är viktigt att du alltid tänker till ett varv till innan du tar ut lån i någon form då du ska klara av en viss procentuell höjning också.

Om du är intresserad av att läsa mer om blancolån och se över vilka långivare som finns så surfa in på blancolana.se och se dig omkring.

Bränner jag mitt ljus i bägge ändar? Utbrändhet?

Är det utbrändhet eller bara tvåbarns chocken?

Just nu känns det som att livet och hjärnan går på högvarv. Jag har så mycket jag vill hinna med.

Idéerna bara sprutar ut ur huvudet på mig! Problemet är bara att när man är hemma med en liten 10-månaders så går liksom dygnets alla timmar åt till honom. Och missförstå mig verkligen inte nu, jag skulle inte byta bort tiden med honom mot någonting. Men ibland är jag rädd att jag börjar bli utbränd.

Det är ju såklart lätt hänt. Att leva i renoveringskaos med man och två barn är inte lätt. Addera då en husvagn som ska rustas, en pappa som vill få den klar (ingen skugga på pappa), ett hushåll som ska hållas igång, en trädgård som behöver underhållas någorlunda iaf så vi slipper skämmas, Att jag har pluggat heltid hela sommaren, vardagsliv i övrigt, ett socialt liv man gärna vill fortsätta ha, en instagram man försöker bygga upp, en podd som ska spelas in och klippas och publiceras, en blogg man gärna vill skriva på osv osv. Just ja, jag har startat ett företag också.

För visst är det väl så, man vill ha allt? På en gång helst. Och grejen är den att jag har strukturerat upp livet och tiden så gott jag kan, men det finns inte utrymme någonstans för att någon mer ska kunna vilja ha någonting av mig. Då brister planeringen och då brister jag. Det blir sånna otroliga ångestattacker så det är inte sant. Och om det är någonting jag har haft den här sommaren så är det ångest. Varvat mellan allting annat.

Jag har mått toppen och jag har mått botten. Det har varit härligt och det har varit vidrigt.

Utbrändhet

Jag vet inte alls, jag kanske inte alls är utbränd utan mer bara stressad i vanliga termer typ. Men det finns ju delar jag gärna skulle plocka bort även om jag gillar dem. T. ex kommer jag snart gå tillbaks till mitt arbete som lärare. Och jag älskar verkligen mitt jobb och framförallt mina kollegor.

Men ännu hellre skulle jag vilja försörja mig på podd/blogg/insta/företaget och spendera all min tid tillsammans med familjen.

Vad jag har högst upp på min önskelista att göra med all denna familjetid? Det får bli ett annat blogginlägg.

Bilden här ovanför la jag ut på min instagram för nån vecka sen. Jag mådde så bra i stunden för livet kändes härligt. Samtidigt så ser jag ju hur sorgsna mina ögon är. Fy fan vad mycket sorg det har varit den här sommaren. Det får vi prata om en annan gång. Nu kommer hösten och med den kommer nya möjligheter!

Nu är det slut på mjäll!

Detta inlägg är en annons/sponsrad i samarbete med mjällbusters.

 

Visste du att huden är vårt största organ? Det täcker oss från topp till tå och vi (eller är det bara jag?) är dåliga på att ta hand om den. Jag glömmer ofta att smörja in mig och om jag väl kommer ihåg det så kan jag ju tala om att den stackars skalpen aldrig får någon kärlek.

En gång i tiden var jag bra på att i alla fall använda mig utav hårbottenmassage när jag tvättade håret, nu rafsar jag snabbt igenom håret medan jag hoppas på att Alexander ska fortsätta sova. 

 

När jag jobbade som frisör var det många försäljare som försökte sälja in olika mirakelkurer för att motverka mjäll men sällan eller aldrig fungerade de lika bra som vanliga hederliga mjällschampon. Mjäll beror ofta på att du har fått svamp i hårbotten eller att du till exempel är väldigt torr. De flesta mjällschampon som finns på marknaden idag behandlar bara det ena eller det andra vilket betyder att du behöver veta precis vad du behöver hjälp med för att få hjälp. Med mjällbusters mjällschampo är detta inte ett problem för mjällbusters behandlar både svamp och torr hårbotten bra och effektivt. 

mjällfritt hår!

Tänk på att tvätta håret två gånger (Detta ska alltid göras egentligen) då den första omgången är den som liksom luckrar upp allt skräp du fått i håret och den andra omgången tvättar bort eventuella rester. Därefter ska du alltid använda ett balsam.

Såhär använder du mjällbusters mjällschampo.

  1. Tvätta håret varje dag i fem dagar.
  2. Underhåll det genom att använda mjällbusters 1-2 gånger per veckan sen beroende på hur stora problem du har.
  3. Undvik att gå utomhus med blött hår och undvik huvudbonad så mycket du kan.
  4. Undvik produkter som gelé och vax, om det ska användas tänk då på att använda en “snäll” produkt som är enkel att tvätta ur.

Du kan amma här, där överallt.

Amning, att mata sitt barn med maten som skapas i mammans kropp, kroppen som barnet har legat i innan hen har kommit ut i världen.

Tänk att någonting som är så naturligt kan vara så omdebatterat och så genant.

Amma i bärsele
Att amma i bärsele är fantastiskt!

Den här veckan har det varit world breastfeeding week. Veckan handlar om att avdramatisera amning, ammande bröst, bröst som snart ska amma en liten, bröst som precis har ammat men inte stoppats in i bh, bröst som ammar små barn, bröst som ammar större barn, bröst som har slutat amma men fortfarande producerar osv osv. Ni fattar grejjen. Mer amning åt folket liksom.

På många ställen runtom i Sverige finns det så kallade “familjerum” på olika köpcentrum, där kan en i lugn och ro sitta och amma. Jättebra. MEN, och här kommer ett stort men, det gör också att alldeles för många idioter tänker att man ska hänvisa kvinnor dit, kvinnor som ammar öppet i köpcentrumet. De ska alltså inte få sitta på en bänk utanför Ica utan måste ta sitt pick och pack och gå till familjerummet.

Det här är såklart (antar jag!) meningen med rummen. Meningen är att den som INTE VILL amma offentligt ändå ska kunna röra sig bland andra. Eller kanske den som har en bebis som är i den perioden att den släpper bröstet var tionde sekund för att kolla på annat, vill få amma i lugn och ro. Eller kanske vill den ammande mamman få andas ifred med bebisen.

Det är alltså inte meningen att vi ska gömma våra ammande kvinnor i familjerummen. Alexander blir tio månader imorgon, och om du har varit runt mig de senaste tio månaderna så har du absolut sett mina ammande pattar.

Jag var så otroligt nervös när jag hade fått Lucas, amningen var knepig och jag blev nervös om någon tittade. Ändå försökte jag verka naturlig och avslappnad.

Med Alex ÄR jag avslappnad. Herregud vad avslappnad jag är, nästan så att jag skulle kunna gå med pattarna i det fria hela tiden för jag bryr mig så lite. Jag förstår att vissa blir generade och obekväma och det är helt okej det får man bli. Så länge man inte säger åt mig att skyla mig för då åker man på stryk.

Amningen med Alex har också varit helt otrolig. Alltså mysigare amning kunde jag inte drömma om. Vi har ett sånt samspel så det är helt otroligt. Och att liggamma, det fick jag aldrig till med Lucas, men med Alex skulle jag kunnat ligga och amma (innan han blev såhär rörlig) i timmar. Dygnet runt nästan för att det är så mysigt.

Har du en ammande kvinna i din närhet, uppmuntra henne och stötta henne. Hjälp henne, ge henne vatten för man blir så törstig! Ge henne mat, man blir hungrig. Heja på om hon vill amma offentligt, heja på om hon inte vill. Alla måste inte, alla måste inte amma offentligt, alla måste inte amma. Allt är okej, vi gör alla vårt bästa, heja oss!

Till startsidan